Alla dessa kändisar i knarkskandaler – Flinck, Plura, Persbrandt, Kleerup, Ljungström, Lindholm m fl, m fl – säger de oss något? Är det så att kända personer med kreativa yrken behöver sinnesförändrande stimuli mer än vanliga dödliga?

Jag har säkert uttryckt denna tes förut, men jag tror att hönan kommer före ägget, det vill säga …

Apropå det här med kändisar. Som bara blir alltfler. Och som desperat slåss om medieutrymmet.

Johan Croneman skrev en tevekrönika om fenomenet Kändisar som tar sig själva på för stort allvar. Och kom in på en tankegång som lätt glöms bort, nämligen den som handlar om konstnärskapet, alltså det som gjort en del av kändisarna …