TYCKA TURIST TRIST
Kom i samspråk med ett tyskt par i äldre medelåldern som bor högst upp i huset på bilden. De är trevliga, jag brukar se dem vid frullen och vi har gnällt lite tillsammans över den sugiga uppkopplingen som lägger av typ varannan minut.
Men idag bjöd paret mig att slå mig ner vid deras bord. Och strax kom en strid ström av klagomål över detta land som är en av parets anhalter under deras halvårslånga resa kring klotets varmare trakter.
Thailändarna var lata. De städade inte rummet – eller gjorde nåt annat heller för den delen – om de inte blev tillsagda. De slängde inte sopor. Och de skjörtade upp en när man skulle åka taxi. Ett hundra bath per skalle hade de krävt när paret ville åka till Lonely Beach (nästan hela öns längd). Ånej, då fick det vara. Själv betalade jag gladeligen 150 bath för att få färdas dit igår och tyckte det var billigt.
Men nej, det tyska paret skulle inte kunna tänka sig att stanna här en längre tid, beroende på “kulturen här”.
Jag inflikade att de kanske såg ner på oss, som bara kommer hit och kräver billig service, men fick inget gehör alls. Det tyska paret traggade vidare om hur dyrt allting var. Attityden överlag bland västerlänningar som förlustar sig kungligt med sin hårdvaluta har en märklig frånvaro av självkritik.
Och jag undrar. Tänker de inte på hur thailändarna uppfattar oss? Ju längre tid som går, desto mer växer mitt självförakt. Här ligger feta, fula, tatuerade vitingar i drivor, dricker billig thailändsk öl, får massage och frossar i allt som vita stränder, turkost hav och tropisk värme erbjuder för en ringa slant.
Ibland kommer en ölkaggad gubbe med en näpen, knappt byxmyndig, thailändsk flicka i handen. (Och ändå är detta en ö ganska fri från den prostitution som annars är legio.)
Jag tycker inte att thailändarna här är så vänliga och öppna som många har sagt att de är. Och det gläder mig. I can’t blame them!
På flygplatsen i Bangkok träffade jag en thailändsk kvinna 40+ som rest hit för att träffa sina barn. När hennes man dött för många herrans år sen träffade hon en svensk man som tog hem henne till en stad i Sverige. Nu är han 76 år och handikappad och hjälplös. Kvinnan vill lämna honom men har inte hjärta att ta steget. Hennes händer är förstörda av att hon åker runt på marknader i Sverige och gör små flätor i håret på barn. Med de inkomster hon får av den sysslan försörjer hon gubben.
Det var vad en thailändsk kvinna fick ut av vår västerländska “kultur”.
Popularity: 22% [?]




Jag håller helt och hållet med dig i allt du säger.Själv skulle jag inte sätta foten i Thailand eller Burma heller, för den delen.Jag är alldeles för medveten om hur Thailändarna skulle betrakta mig och tyvärr skulle jag se på mig själv på samma sätt. Det säger sig självt att jag inte vill rikta några direkta anklagelser mot de som väljer den här typen av resmål, men kanske bör de, som liksom du själv, förstått hur omoralisk och rent av äcklig den här typen av turism är, börja informera mera om den nedgörande, i det stora hela imperialistiska, synen som många västerlänningar tar med sig när de åker på semester till länder de anser vara underutvecklade.
Som svar på inlägget av Pia Hellgren Brooks skulle jag vilja understryka att all medvetenhet är positiv. Även om man i grunden kanske inte är en bättre människa än det tyska paret, så är det väl en bra början att börja dela med sig av sina insikter. Hur ska världen annars kunna förändras? Lite mindre jantetänk i just det här fallet skulle inte vara av ondo. Håller också med Unni om att de flesta turister vägrar se att de är en del av den kolonialism som existerar idag. Det är ju inte alltid behagligt att granska sig själv och sin egen livsstil. De flesta av oss vill ju framstå som goda, medkännande världsmedborgare, trots att vi har nog med mat att äta oss feta och tillräckligt med pengar för att operera bort överflödet.